Sebastian Ekeroth Claesson: Stöd i tid eller vård i efterhand

Behov som identifieras och stöd som uteblir. Utredningar, diagnoser, F-varningar, samtal och hemstudier. För många familjer är detta vardag. Men ska vägen till anpassningar i skolan verkligen gå via vården trots att det är i klassrummen problemen uppstår? Absolut inte enligt Sebastian Ekeroth Claesson.
– Man ska inte behöva ha en diagnos för att få rätt stöd i skolan.

Sebastian Ekeroth Claesson, verksam inom kommun- och regionpolitiken för Socialdemokraterna, sätter ord på det som många föräldrar och anhöriga redan lever med. Att utredningar inte alltid görs för barnets skull utan för skolsystemets. För att ett papper ska öppna dörrar som egentligen borde vara öppna redan från början.
– Skolan ska ge individuellt stöd till alla. Det ska inte vara avgörande vilka diagnoser som finns, understryker han.

En skola som lutar sig mot vården

Han beskriver en vård som i dag belastas av barn och unga som egentligen inte behöver specialistvård utan som befinner sig där för att skolan behöver ett underlag för att kunna ge det stöd eleven redan visat behov av. I praktiken leder det till väntan, förhandlingar och möten där ekonomiska ramar smyger sig in i samtal som borde handla om barnets förutsättningar. Den största risken? Att barnet till slut börjar tro att det är i sig själv felet ligger.

Med F-betyget som ett felaktigt kvitto
Och apropå att felstämpla unga är det svårt att inte tänka på betyget F.
– Att det betyget är på väg att försvinna är väldigt positivt, konstaterar Sebastian. Vi måste få bort den utslagning som sker i skolan redan i tidig ålder.
För barn som kämpar i skolan blir F sällan bara ett betyg. Det blir ett kvitto. Ett besked om att man inte räcker till trots att man försökt. För vissa blir det starten på en känsla av att alltid ligga steget efter och för andra den första sprickan i framtidstron. Sebastian menar att betygssystemet länge har slagit särskilt hårt mot elever som behöver mer tid, andra sätt att lära eller anpassningar som inte funnits på plats.
– Man måste ha en chans att komma vidare till gymnasiet och därför är det här ett viktigt steg.

Krav som tar mer än de ger

Där stöd identifierats är frågan sällan om kraven ska sänkas. Det handlar om rimlighet och om att bli bedömd utifrån sina förutsättningar och inte definierad av det man ännu inte klarar av. När ett F sätts för tidigt riskerar det att ta mer än det ger motivation, självkänsla och i förlängningen lusten att ens försöka.
Barn som gång på gång får signaler om att det inte räcker till tar skada som sträcker sig långt utanför skolan. För vissa visar det sig som oro och för andra som uppgivenhet eller ilska och ibland blir skolan platsen där känslan av att vara fel först tar form. Aldrig tidigare har vi väl sett så många barn som inte ens fysiskt orkar ta sig till skolan?

Stöd i tid eller vård i efterhand?

Sebastian själv ser ett tydligt samband mellan hur skolan och förskolan förmår att möta barns behov och den lavinartade ökningen av psykiska ohälsa bland barn och unga.
– Just nu hinner vi inte bygga ut vården i samma takt som den psykiska ohälsan ökar. Därför måste vi börja mycket tidigare.
Han menar att vården ofta får ta konsekvenserna av problem som uppstått långt innan. Barn som inte blivit sedda, förstådda eller anpassade i tid kan till slut hamna i köer till BUP eller annan specialistvård. Inte alltid för att de behöver just den vården utan för att ingen annan har fångat upp dem längs vägen.

Vuxenvärldens ansvar

Här blir det extra tydligt varför stödet i skolan inte kan vara villkorat av diagnoser. När anpassningar dröjer för länge riskerar svårigheterna att växa. Det som från början handlade om koncentration, stress eller överbelastning kan utvecklas till ångest, nedstämdhet och i vissa fall ett tappat förtroende för vuxenvärlden.
– Vi måste skapa miljöer där barn och unga mår bra innan de drabbas av psykisk ohälsa, understryker Sebastian.

Med rätt stöd i rätt tid

Känner du igen dig? Du är knappast ensam utan idag är det många familjer som får uppleva vad som händer när stöd dröjer och barn förväntas fungera i miljöer som inte är anpassade för dem. Kanske är det just därför hög tid att sluta tolka barns svårigheter som problem och i stället sätta ljus på om vi i vuxenvärlden lyckas möta unga med rätt villkor i rätt tid? Framtiden är ljus – med rätt stöd!

Faktaruta: Rätten till stöd i skolan

Enligt skollagen har alla elever rätt till stöd utifrån sina behov. Skolan ska arbeta förebyggande och sätta in extra anpassningar tidigt när svårigheter uppmärksammas. Det krävs ingen diagnos för att få stöd. Ekonomiska skäl är inte ett giltigt argument för att neka en elev det stöd som behövs. Skolan är skyldig att organisera verksamheten så att elever ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin utveckling.

Vill du veta mer?

Lyssna på poddavsnittet med Sebastian Ekeroth Claesson här  >>

Om Sebastian Ekeroth Claesson

Sebastian Ekeroth Claesson är verksam inom både kommun- och regionpolitiken. Han arbetar med skolfrågor på kommunal nivå samt med hälso-, sjukvårds- och folkhälsofrågor regionalt.