Joline Johansson: Barn behöver trygga vuxna.

Vad gör man när ett barn slår, skriker eller stänger in sig? När allt man försöker göra bara förvärrar situationen? I podden Sinnesnack pratar socionomen och KBT-terapeuten Joline Johansson om ilska, förståelse och hur vi vuxna kan bygga en trygg känslobas för barn att landa i.

Joline börjar med att peka på något viktigt: ilska är nästan alltid en sekundär känsla. Det vill säga, bakom ett barns utbrott finns nästan alltid något annat oftast rädsla eller sorg. – Ilska är sällan den primära känslan, säger Joline. Ofta döljer sig rädsla, ledsamhet, besvikelse eller känslan av orättvisa bakom utbrotten. Därför är det viktigt att vi vuxna lyssnar, inte bara på barnets ord, utan på känslan bakom.

Känslor behöver tränas

Vi föds inte med en inbyggd känslokompass. Känsloreglering är en färdighet som utvecklas över tid och framför allt i relation till andra. Det börjar tidigt, redan som små barn, när vi lär oss att någon finns där, speglar oss och hjälper oss att lugna ner oss. Men det är viktigt att förstå att även äldre barn behöver hjälp. Det är vanligt att tycka att ”barn borde kunna bättre” när det gäller att hantera ilska eller frustration. Men känsloreglering är en färdighetsträning som vi tränar våra barn på ända fram tills de är vuxna. Ambitionen att barn och ungdomar ska kunna känsloreglera fullt ut är för högt ställd. Vi vill istället se en utveckling över tid, så att barn som en dag blir vuxna har fått med sig den färdigheten.

Vi måste hjälpa barnen möta sina känslor

Fram till dess är det vi vuxna som behöver träna barnen i att möta och lugna sina känslor. Det kan vi bara göra genom att hjälpa barnen sätta ord på känslorna och tillsammans med barnet omfamna och lugna känslan så att den kan släckas ut och gå över. När vi istället försöker lösa känslomässiga reaktioner med logiska resonemang missar vi själva träningen i känsloreglering. Anledningen till att vi ofta använder oss av logiska resonemang är många gånger för att vi själva är otränade eller vill bespara våra barn känslomässig smärta genom att försöka ta bort det som känns. Men det vi istället behöver göra är att vara med barnen i det som känns. Att vara ledsen är inte farligt utan en del av livet och något som behöver tränas och förhålla sig till. Logik har självklart sin plats men vi måste alltid börja med att bemöta och lugna känslan innan vi pratar lösningar på situationen.

Trygghet smittar men det gör även stress

Enligt Joline handlar mycket om just känsloreglering: att kunna känna igen sina känslor, förstå vad som händer i kroppen och hitta sätt att lugna sig. Det här är inte något barn bara kan utan det måste tränas och det kräver trygga vuxna.
– Du måste låna ut ditt lugn, understryker Joline. Om ett barn tappar kontrollen så hjälper det inte att vi går in i samma läge. Trygghet handlar inte om att alltid ha kontroll utan om att det finns någon att luta sig mot när man själv inte orkar.

När vuxna brister och varför det är okej

Det är mänskligt att bli arg eller frustrerad som vuxen. Det viktiga är att vi reparerar efteråt. Att vi, om vi tappat humöret, sätter ord på att den vuxne gjorde fel och att det inte var barnets fel. Att visa sårbarhet som vuxen kan till och med vara läkande för barnet. Det visar att känslor får finnas utan att de förstör relationen.

Känslor måste få finnas

– Vi vill inte få barn att sluta känna. Vi vill hjälpa dem att förstå vad de känner och hur de kan hantera och förhålla sig till det, förklarar Joline. För många barn kan det vara otäckt att känna starkt särskilt om vuxna omkring dem
inte står kvar när det bränner till. Då lär man sig att känslor är farliga vilket kan sätta sig i kroppen ända upp i vuxen ålder.

Undvikande av känslor skapar lidande

Livet handlar ofta om att hantera svåra känslor. Barn som lär sig att möta och förhålla sig till sina känslor växer upp till känslomässigt trygga vuxna med större förmåga att hantera motgångar som sorg, besvikelse och orättvisa. Det är olyckligt att människor kan gå hela livet och vara rädda för sina egna känslor. Rädsla för det som känns leder ofta till psykiskt lidande och destruktiva beteenden, som att göra allt för att undvika sorg i stället för att möta den och låta den gå över i något annat. Att vara känslomässigt tillgänglig och lyhörd för våra barn handlar inte om att hela tiden vara i känslor. Tvärtom, det är just bekräftelsen på känslan som får den att släppa. Det är när vi försöker värja oss från våra känslor som de växer sig större och riskerar att komma ut som psykisk ohälsa.

Vill du veta mer?

Lyssna på avsnittet av Sinnesnack med Joline Johansson här >>

Om Joline Johansson

Joline Johansson är utbildad socionom och KBT-terapeut. Hon arbetar med barn och unga med fokus på psykisk hälsa, anknytning och föräldrasamspel, och föreläser regelbundet om känslomässig tillgänglighet och har privat terapiverksamhet där hon tar emot klienter i KBT-terapi.

Vill du ha kontakt med Joline så finns hennes uppgifter här.

Fakta: Vad är känsloreglering?
Känsloreglering är förmågan att:

• Känna igen sina känslor
• Förstå vad som utlöser dem
• Hitta sätt att lugna sig och agera klokt

Det är en färdighet som tränas upp – i kontakt med trygga andra.