Att söka hjälp till sitt barn
Vilken hjälp finns det att få till ett barn som lider av psykisk ohälsa eller andra svårigheter inom NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) som exempelvis adhd, add, autism, Tourettes syndrom eller språkstörning? Här har vi samlat exempel som kan ge hjälp i Lidköping.
I Sverige råder skolplikt från det att ett barn fyller sex år. Alla måste gå i skolan i minst tio år. Med det sagt kan man konstatera att skolan är den aktör som träffar de flesta barn allra mest under många år.
Kommunikation med skolan
Att prata med skolan om de bekymmer som rör ett barn är ett bra första steg. Enligt skollagen ska alla barn ges den ledning och stimulans som de behöver, för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Därmed är det inte sagt exakt hur det stödet ska se ut, utan det bestämmer skolan. Prata med klasslärare, mentor och rektor för att få den hjälp som ert barn behöver. I Lidköping har alla skolor även ett elevhälsoteam som finns tillhands för att hjälpa till i den problematik som barnet upplever. Om ni som förälder inte tycker att skolans insatser är tillräckliga, kan ni genom skolan eller vården önska ett SIP- eller SAMBU-möte.
SIP – Samordnad Individuell Plan
Ett SIP-möte är ett nätverksmöte där aktörer från både hälso- och sjukvård samt socialtjänst samverkar för att hjälpa familjer och den enskilda individen. SIP är en lagstadgad möteform sedan 2010 där skolan, Socialtjänsten och Hälsa- och sjukvården är skyldiga att deltaga när de blir kallade. En stor fördel med ett SIP-möte är att alla aktörer samlas vid ett och samma tillfälle. Individen behöver därmed inte åka runt till flera olika ställen och berätta sin historia om och om igen. Ett SIP-möte kan se väldigt olika ut beroende på vilka aktörer som behöver vara med för just den individen.
Praktiskt skickas en inbjudan ut till de aktörer som behöver och önskas närvara och mötet hålls med tre veckors varsel. Den som sammankallar till SIP mötet är ofta den som håller i mötet samt allt runtomkring. Vissa aktörer kan erbjuda neutrala mötesledare, vilket många föredrar. Det skrivs en SIP-plan, uppföljningsmöte bokas och beroende på omständigheterna drivs arbetet framåt på olika sätt.
SAMBU – SAMverkan Barn och Unga
När skolan har en elev som de inte lyckas hitta en bra lösning till, kan ett alternativ vara att koppla in SAMBU-teamet. Bra att även du som förälder känner till att de finns, för att kunna be skolan om att lyfta ert barn hos SAMBU i Lidköping.
SAMBU startades 2022 i Lidköping och är en ny arbetsform där representanter från kommunen och regionen finns representerade. Teamet består av socialtjänst, skola och vård vars främsta uppgift är att göra en bedömning av ärendet. Målet är inte att hänvisa eller lösa individens problematik utan att se till att överlämna till rätt instans som tar vid och arbetar vidare. Till skillnad från ett SIP-möte träffar inte teamet individen. Det är oftast skolan som representerar individen efter samtycke från föräldrarna. På mötet deltar endast professionella aktörer och föräldrarna får återkoppling efter mötet
Vårdcentralen
Om skolans insatser och åtgärder inte hjälper barnet vidare kan vårdcentralen eller ”En väg in” vara nästa steg.
1. Ta kontakt med er vårdcentral. Via appen ”Närhälsan online” (app för Android och Appstore) finns det möjlighet att boka ett digitalt möte för psykiska besvär. Det går även att göra en tidsbokning via telefonsamtal eller eventuellt via BankID på 1177.se.
2. På vårdcentralen träffar man kurator/psykolog där både barn och föräldrar får berätta om situationen. Berätta om allt från litet till stort för att täcka in er vardag.
3. Om behovet är att skriva en remiss för fortsatt specialistvård skulle ett läkarbesök kunna vara ett steg i denna process. Under det läkarbesöket ställs frågor om exempelvis livsstil, intressen, psykisk hälsa samt kontroll av reflexer och blodtryck. Blodprov och urinprov lämnas. Kurator/psykolog är behjälpliga med om detta steg är nödvändigt eller inte vid första mötet.
4. Förbered skolan på att ni tagit kontakt med vårdcentralen så de är insatta i vilka steg ni tagit. Skolans uppdrag blir att redovisa hur situationen ser ut för individen i skolan och hur de ser på personens behov och utmaningar.
5. När vårdcentralen fått in allt material sammanställs eventuellt en remiss som skickas in till ”En väg in”, alternativt att de bedömer annan väg för fortsatt vård. ”En väg in” i sin tur gör en bedömning av vårdbehovet. Om de bedömer att det finns ett behov av specialistvård kommer en tid för ett första besök kunna bokas till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Egenremiss och BUP
Ibland krävs specialistvård och ibland inte. BUP (Barn och unga med psykisk ohälsa) och ”En väg in” är en form av specialistvård. Det finns många olika vägar att gå och allt beror helt och hållet på den enskilda individen och hens behov. För att få igenom en egenremiss krävs genomarbetat underlag från både skola, vård och privat upplevelser – vilket kan kännas utmanande och svårt att få till på egen hand. Att få avslag på grund av en för dåligt underbyggd egenremiss kan bli ett hårt nederlag och misslyckande och hjälplöshet kan infinna sig. Ett tips är att se till att få hjälp med att få ihop en bra remiss om förmodan om specialistvård finns.
Det finns hjälp att få – även om det till en början kan kännas hopplöst. Det gäller bara att börja i rätt ände, våga be om hjälp och försöka hitta de vägar som passar er och ert barn. Förutsättningarna som beskriv ovan kan även förändras och se annorlunda ut från det att denna text skrevs.
Länktips för mer information
SIP – Samordnad individuell plan Lidköping
SAMBU – Samarbete barn och unga Lidköping
UPH-mottagning Lidköping (Ungas Psykiska Hälsa)
BLI MEDLEM I COMPASSEN
